Fortsätt till huvudinnehåll

Världen är full av fula fiskar..

Både de på två ben och de med hundratals. Jag hoppade in på saluhallen idag och förevigade några röda fiskar. De flesta påminner om Sveriges nye stadsminister, små, illröda och lite slemmiga. Vad de heter vet jag inte men ni mina följare och läsare ni är ju experter så ni reder ganska snart ut detta...




Har varit en intensiv fredag tack och lov så jag slapp sitta i soffan och glo på dumburken och knapra chips. Jag var på vernisage med Monicha, ägarinnan på Skandinaviska Bladet och hennes väninna Inger. Fyra konstnärer hade ställt ut därav två svenskor. Den ena en liten försiktig men ack så duktig liten dam som heter Nancy Grönholm med mystiska undervattensbilder. Hennes vattentema var nyskapande och hennes goda teknik fick en att försöka komma upp ur böljan den blå och andas. Inger Jonsson, tidigare ägarinnan av Rosaleda Fastigheter som Maria och Leo driver idag, var den andra. Hennes målningar kastade lasso om mig direkt och hon bjuder sina betraktare på äventyr långt utanför våra gränser. Men...hon håller ändå ett vakande öga på att vi skall veta vad det är vi tittar på...

Mycket folk, unga, gamla, konsuln och borgmäsaren, en prydlig ung man i sina bästa år. Vi skakade hand och nickade åt varandra. Han frågade mig om något och på den snabba spanskan ställde han mig totalt. På min bräckliga spanska  beställde jag en öl och när han tittade lite misstänktsamt på mig bad jag på klingande CD-spanska om att få betala. Ni får läsa mer om denna fantastiska tillställning i nästa nummer av den eminenta lilla tidningen BLADET.

Kolla upp fiskarna och kom gärna med en eller annan kommentar, det gillar jag.

På vägen hem sprang vi på ett arrangemang som Pizza No 1 stod som arrangör av. För 3€ fick man en rosa förskräckligt ful t-tröja en lott och så skulle man springa ner till pizzerian, där fick man en bit pizza och en dricka.  Eftersom jag inte hade speciellt ont om tid så betalade jag in mig i loppet. Iförd mina jeans och en långärmad skjorta kröp jag in i den rosa T-tröjan, klistrade fast nummerlappen där magen slutar så att alla skulle se den.

Borgmästaren blåste i visselpipan och ett par hundra supermotionärer studsade iväg, jag med. Kom i mål i grupp ett bland de 20 första, fick pizza och en sträckning i höger lår. Den fixar jag själv med lite massage. Ett kul initativ för en behjärtansvärd sak. Nu fick jag även en sovtröja när vinterkylan slår till.
pappa B

PS: Gå och pinka innan ni lägger er så sover ni bättre.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Svenskarnas stora skräck - kackerlackan!

...så här ser en del av dem ut. Alla svensars skräck -kackerlackan. Egentligen ett helt ofarligt djur som skrämmer slag på turisterna nere i värmen. Den här figuren såg jag nere vid piren i morse, var tvungen att fotograferaden innan han blixtsnabbt förssvann in mellan några stenar. Förmodligen utkastad från någon av restaurangerna nere vid strandpromenaden för han hade någon form av diskmedel på kroppen. I de flesta hus här nere sitter det små apparater i vägguttagen där man stoppar in olika tabletter och skivor med medel mot mygg och annan ohyra. Effektivt tycker en del, helt meningslöst tycker en annan. Jag har två stycken inmonterade i vår lägenhet och inga kackelackor. Enligt sägnen skall man inte trampa ihjäl en kackerlacka för då släpper den ut alla sina ägg och det är visst många. Huruvida detta stämmer eller  bara är ett påhitt det får ni googla om. Jag tycker inte att det är några trevliga varelser men jag skulle inte heller få panik om det dök upp någon inne hos mig.

Rediger mat för rediga grabbar...

Just det, ni ser rätt, här vankas det Norrlands Pölsa uppe vid San Luis mitt i det varmaste Spanien. Min hyresvärd Ulf och hans fru Samira bjöd upp mig på en rik,tig dundermiddag i kväll, Kokta små färska potäter och rödbetor och stekt ägg, kan det bli så mycket bättre. För en Porjuspojke som mig var detta rena julafton och nästa vända hem till Sverige tar Ulf med sig en burk till, den saken är klar. Samira åt god sallad och kyckling hon gillar inte malet slaktavfall hi hi- Vi mumsade och åt så det stod härliga till och trinda som katten Gustaf hasaade vi oss ut för att spela ett par partier plump. Samira vann första och Ulf andra jag hamnade som tvåa bägge gångerna så jag var i alla fall mest jämn. Samira hade varit och plockat fikon och sken som en sol när hon visade upp fatet med nyplockade fikon. Nedan ser nu baronen från Ljunby, Ulf i full färd med att sleva i sig en portion pölsa. Det är konstigt att vissa maträtter sitter som gjutna sedan barnaåren. Pölsa med potatis o

Kritvita tuttar och grisskära män!

Fyrlingar på playan. Ännu är det gott om plats på stränderna runt Torrevieja. Om en månad kommer inte solens strålar att nå ner till marken för alla uppspända parasoller i regnbågens alla färger. Blev så sugen när jag ändå skulle jobba lite att åka ner till stan i några timmar. Jonny hakade på och vi tog motionsbussen, pröjsade och skakade ner till stan på dryga 15 minuter. Vi startade med att gå en vända bort till småbåtshamnen där vi satte oss i skuggan och tog ett glas rött. Tittade på miljonbaljorna som låg stilla inne i hamnen, de flesta både obebodda och orörda eller ens släppts loss från kaj under ett helt år. Fina små restauranger ligger det här i alla fall och det är nog ingen dum idé att masa sig hit en varm sommarkväll och testa någon av dem Här tvättas det nog rejält med svarta pengar. Det är inte det renaste vattnet i hamnen heller och jag undrar hur mycket skit som dessa flytande  lyxbåtar släpper ut där de står. Nåväl detta är inte mina problem. Jag och Elis