Viva Torrevieja!

...Vi hittade dit andra gången vi försökte, Jonny och jag, Han var där för 12 år sedan och hade hört att den fanns kvar och i bruk. Första gången var vi nog väldigt nära men förmodligen bara ute och körde ett kvarter bort. Den här gången hittade vi fram. Abbey Tavern skulle få ett besök... Jag vet inte så mycket om stället, men jag skall ta redan på mer, det lovar jag. Hur som helst varsin öl och friteade kycklingvingar slank ner och här kommer lite bilder. Inte rättvist, man skall dit och se och känna. PS: Nu kan du prenumerera gratis på Skandinaviska BLADET den lilla men stora tidningen i Torrevieja med omnejd. Gå bara in på en av dessa länkar och fyll i dina uppgifter så har du tidningen två gånger i månaden i din mailbox. Läs den här:  http://www.skandinaviska-bladet.com/SENASTE-UTG-VAN-.html  - och glöm inte att även du kan få nästa nr, lite tidigare genom att anmäladig här: http://www.skandinaviska-bladet.com/Bladet-mail.html

Var nere i stan igår eftermiddag och lyssnade på den nordiska sångkören där man som hos så många andra sångkörer har en organist/pianist som spelar så man tror att fan själv är lös. Av de små flickornas sång hördes inte mycket och inte heller kunde 25 skönsjungande damer och herrar överösta hans ihärdiga dunkande på tagenterna. Tycker att man skall släppa loss gubben ensam på sitt piano så han får spela ifrån sig innan de som skall sjunga kliver upp framför altarringen. Den gamla kyrkan, som är mycket vacker dessutom, var fullsatt till sista bänk + massor av stolar. Stämningen fanns där. När pastor Lidén började mässa (faktiskt en riktig trevlig präst, som inte öppnade showen med att skälla på oss och tala om vilka syndiga människor vi är) då smög jag ut och tog mig ett glas rött på restaurangen på andra sidan gatan tillsammans med några golfspelare från Stockholm. PS: Den däringa Hosianna Davidsson måste ha varit en stor idol Om det var galet inne i herrens hus så v

Startar upp med en bild från Milleniumskiftet 2000 från Göteborg givetvis, som har varit min hemvist ett par gånger faktiskt men nu senast från 1987. Här hade jag och lilla Yvonne vår redaktion mitt framför huset där den fruktansvärda branden inträffade. Vi proucerade två olika tidningar en om handikappidrott och en tidning för damhandbollen. Har under mina år med ett par Nikon hängandes runt halsen rest väldigt mycket. Några vändor till det stora landet till exempel och den här bilden är tagen i Dallas. Som uppvuxen i Porjus, pionjärernas land så var alla höga hus verkligt höga här nere och jämfört med de små stugorna i norr så var det ganska magnifikt. Har ju fotograferat åt några riktigt tunga MC-gubbar och då fick man se många vackra cyklar Detta är en av dem Kunde inte låra bli att montera den och har den faktiskt på väggen där hemma. Varför vet jag inte, men jag gillar den. Kan det vara den orange lacken, vem vet ;) Vackra Linn fra Norge har stått

Startar upp med en bild från Milleniumskiftet 2000 från Göteborg givetvis, som har varit min hemvist ett par gånger faktiskt men nu senast från 1987. Här hade jag och lilla Yvonne vår redaktion mitt framför huset där den fruktansvärda branden inträffade. Vi proucerade två olika tidningar en om handikappidrott och en tidning för damhandbollen. Har under mina år med ett par Nikon hängandes runt halsen rest väldigt mycket. Några vändor till det stora landet till exempel och den här bilden är tagen i Dallas. Som uppvuxen i Porjus, pionjärernas land så var alla höga hus verkligt höga här nere och jämfört med de små stugorna i norr så av det ganska magnifikt. Har ju fotograferat åt några riktigt tunga MC-gubbar och då fick man se många vackra cyklar Detta är en av dem Kunde inte låra bli att montera den och har den faktiskt på väggen där hemma. Varför vet jag inte, men jag gillar den. Kan det vara den orange lacken, vem vet ;) Vackra Linn fra Norge har stått f

Här har ni honom! Matmäster själv här i Torrevieja. I ett kök mindre än en normal svensk skrubb trollar han fram de mest fantastiska rätter. Utbildad runt om i världen, med lyxiga restauranger i USA, mäster Mannerström har pratat fisk med grabben och och lärt honom tillreda sjötunga. Idag driver han sin lilla förnämliga restaurang med sin sambo Therese och hunden Happy! Han kan mat, massor av mat och han är en jävla go kille dessutom. "Lilla Svenskan" finns högt upp bland finkrogarna i Torrevieja det kan ni skriva upp! San Luis stolthet kan man nog säga utan att överdriva! Det var hit, på en specialarrangerad skaldjursbuffe som Jonny och Git tog mig med. Hemligt som bara den och efter att jag och Git spelat match idag skulle jag komma över till dem, det var viktigt sa Jonny och tiden 16.30 fick inte missas. Jag lunkade över i mina mjukisbrallor och t-tröja med foppatofflor på fötterna. Där stog de J&G + deras norske granne, finklädda och log så att hade

...när jag kom hit på hösten 2014 så var jag liksom de flesta som kliver av planet på plattan i Alicante full av förväntningar. Den spanska luften klippte till en direkt när man satte näsan utanför kabindörren. Det var varm och skönt. Dessvärre var det kolsvart för Rayanair kör när inga andra kör så man kommer ner sent och åker hem tidigt men ok, det kan kvitta transporten gick utan problem och det var mycket billigt. Visst fanns det gubbar betydligt kortare än mig som klagade över benutrymmet och käringar som ondgjorde sig över att deras favorit parfym inte fanns i det utbud som Ryan marknadsförde. Men vadå, ingen kan tillfredstalla alla tack och lov för jävlar vad tråkigt det hade blivit i livet då. När ljuset kom upp över medelhavet och den lilla staden Torrevieja, då promenerade jag ut på strandpromenaden och bort till den beryktade piren 1,350 meter ut i havet, enkel väg. Tittade på alla palmer och tyckte att det var fantastiskt. Här skulle jag bo. I solen med palmer iställer f

Just nu dignar samtliga dadelpalmer av stora gyllene klasar med frukt. De flesta dadlarna har fallit till marken eller blivit upplockade av ortsbefolkningen. Denna söta lilla rackare som är ett måste på julborden hos de flesta hemma i Sverige. Här käkar man nog dadlar året runt så någon speciell julkänsla för de små frukterna tror jag inte finns. Jag har sett flera som går och plockar upp de gula frukterna, som ramlat på marken och de får förmodligen moga hemma. Min ena hund, soptunnehunden gillar att ta en då och då, Det är väl sött och gott kan jag tänka mig. Hon äter inte upp dem men hon tuggar på dem en stund och spottar sedan ut dem. Nästa år om jag lever och har hälsan skall jag också plocka in några och se om jag kan få dem ätbara. Jag har fem palmer runt knuten så jag behöver inta åka och leta.