Fortsätt till huvudinnehåll

Mina citroner gula...är gröna, än så länge


Har ni sett, hela mitt citronträd är full av sådana här små gröningar som jag hoppas skall bli gulingar fram i slutet av sommaren. Helt fantastiskt och jäklar vad Gin jag måste inhandla och förtära för att hålla jämn takt med citronträdets avkastning. Men jag har lera goda vänner här som gillar citroner, Margot bland annat som käkar citroner som du käkar apelsiner.
Ifag åkte även de små vattenmelon fröna ner i små krukor så nu hoppas jag även att jag skall kunna bjuda på egen odlad vattenmelon fram i höst. Vi får väl se.
Förhoppningsvis lägger vi plattor på tomten när jag återvänder från vinterlandet och då skall jag även göra i ordning några meter odlingsbart område också, där jag kan sätta lite kryddor och grönsaker till husbehov.

Tur att man skaffat sig några goda vänner här i solen, band annat junioren Degerman som alltid är på alerten. Idag till exempel påminde han mig om att vi skall dricka Cava på Bar Burgos klockan 17.00 vi skall fira våra fina framgångar i årets seriespel där vi lyckats bättre än vad vi hade hoppats. Skååål alla vissna rosor i Guds hage!

Sedan har vi Janne, grabben det svänger om och som håller oss vid liv på många olika sätt. Han har en jävla fin bil (ny middag på kinesen) och hus med egen pool så honom måste man hålla sig väl med. Igår gick han omkring som en mexikansk fåraherde uppe vid Harrys och sprätte med sin vita hatt på skallen. Jag måste köpa mig en vit stråhatt oavsett vad kvinnan min därhemma säger. Gömmer väl den när hon kommer ner. Att gå omkring med keps när den gula osten på himlapellen brassar på i full styrka och 40+, det innebär att de två celler som rumsterar om uppe i hjärnkontoret de simmar för brinnande livet för att inte smälta bort helt. Håret däremot det växer så det står härliga till. Eftersom jag svettas på skallen så blöter jag ner den och kombinationen vatten/sol det gör att det blir rena drivhuset under kepsen. Även skägget frodas och det skulle nog inte ta många veckor innan jag hade både skepparkrans och en liten tofs i nacken...
Då skulle jag nog kunna bli konstnär för de brukar se ut på det viset, varför vet jag inte. För tillfället ligger min konstnärliga ådra då det gäller färg och pensel nere och det just nu är aktuellt är att måla trappräcket och börja med gallren för fönstren. Har märkt att jag är en slow-starter i det fallet. Skall skärpa till mig...
pappa B

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Svenskarnas stora skräck - kackerlackan!

...så här ser en del av dem ut. Alla svensars skräck -kackerlackan. Egentligen ett helt ofarligt djur som skrämmer slag på turisterna nere i värmen. Den här figuren såg jag nere vid piren i morse, var tvungen att fotograferaden innan han blixtsnabbt förssvann in mellan några stenar. Förmodligen utkastad från någon av restaurangerna nere vid strandpromenaden för han hade någon form av diskmedel på kroppen. I de flesta hus här nere sitter det små apparater i vägguttagen där man stoppar in olika tabletter och skivor med medel mot mygg och annan ohyra. Effektivt tycker en del, helt meningslöst tycker en annan. Jag har två stycken inmonterade i vår lägenhet och inga kackelackor. Enligt sägnen skall man inte trampa ihjäl en kackerlacka för då släpper den ut alla sina ägg och det är visst många. Huruvida detta stämmer eller  bara är ett påhitt det får ni googla om. Jag tycker inte att det är några trevliga varelser men jag skulle inte heller få panik om det dök upp någon inne hos mig.

Rediger mat för rediga grabbar...

Just det, ni ser rätt, här vankas det Norrlands Pölsa uppe vid San Luis mitt i det varmaste Spanien. Min hyresvärd Ulf och hans fru Samira bjöd upp mig på en rik,tig dundermiddag i kväll, Kokta små färska potäter och rödbetor och stekt ägg, kan det bli så mycket bättre. För en Porjuspojke som mig var detta rena julafton och nästa vända hem till Sverige tar Ulf med sig en burk till, den saken är klar. Samira åt god sallad och kyckling hon gillar inte malet slaktavfall hi hi- Vi mumsade och åt så det stod härliga till och trinda som katten Gustaf hasaade vi oss ut för att spela ett par partier plump. Samira vann första och Ulf andra jag hamnade som tvåa bägge gångerna så jag var i alla fall mest jämn. Samira hade varit och plockat fikon och sken som en sol när hon visade upp fatet med nyplockade fikon. Nedan ser nu baronen från Ljunby, Ulf i full färd med att sleva i sig en portion pölsa. Det är konstigt att vissa maträtter sitter som gjutna sedan barnaåren. Pölsa med potatis o

...nu kommer vintern till Torrevieja också!

Alla vackra turister försvinner och kvar blir bara mysiga tanter som älskar att dricka rött och vitt vin. Men...detta är ju livet på en pinne för oss gamla stutar som hasar omkring och nöter gummisulorna i den varma sanden här nere! Behagligare att kliva upp då termometern visar 20+ än 36 och morgonpromenaden runt urbanisationen 1,473 meter går som en dans. Är inte utsläppt på fejan ännu. Skrev att ryska folket saknar hjärna då man låter en sådan skit som Putin styra landet. Då gick den rödklädda styrelsen på facebook i taket och stängde av mig direkt. Så det kan bli. Nu hoppas jag att det skall bli lite ordning på mig, så att jag går ut här på bloggen minst en gång om dagen och berättar om mitt och lilla Gozas liv här nere bland palmerna. Jag hoppas att jag får tillbaka alla mina trogna gamla v'nner som huserade här tidigare och att alla mina nya vänner också dyker upp. Skall ut på en liten tripp med min gamle polare Jonny D så det kommer nya goa bilder i mitt nästa inlägg.