Fortsätt till huvudinnehåll

Idag promenerade vi PWW-promenaden, Jonny jag och hundarna...

Supergröten på morgonkulan!
                                                                                                      Havregrynsgröt med nyponpulver och mosad banan blev kolhydrat kicken innan promenaden och en 3:a proteindryck vid hemkomsten gör att gubben är fit fore fight igen...Vi kortade av promenaden då vi valde att svänga höger upp genom stan i stället för att ta den gamla saltbanan bort till Torreta III. Den vägen är en riktig straffsträcka och idag valde vi helt sonika bort den och gick bland lite mer bebodda trakter. Drygt 2 mil blev det i alla fall och 28.972 steg vilket kommer att ge minst 30.000 steg innan kvällen är slut och hundpromenaden avklarad.
De små djuren klarar sig galan´t och när vi släppte dem på ängen utanför JOSIs bar så blev det full sula direkt. Inga krämpor här inte. Både jag och Jonny känner oss aningen ledbrutna och det framgick klart och tydligt att trottoarerna här i Spanien blir högre och högre. Speciellt vid stadens utkanter den sista kilometern var det nästan så att man fick hoppa jämfota upp på dem. Kan kanske till viss del bero på att skorna och fötterna blivit tyngre under promenadens gång.


Laddade och klara för avfärd. Goza lika vild som vanligt skall bara ivägoch Jonny o kortbrallor och T-tröja skall alltid vara värst. Jag bar med mig ryggan med ansvar, bananer och energidryck (den drack vi upp när vi kom fram till sista vattenhålet). typiskt släpat runt på en liter vatten i onödan.


Jonny pauser ovanför den blå saltsjön.

Vilken vacker syn. La Mata parken tar slut
och vi ser höghusen nere vid stranden

La Mata, vackert boende på sommaren,
spökstad på vintern, så är det bara

Några turister har anlänt och vågar sig
ut på en promenad nära vattenbrynet

Lite folk promenerade på Los Locos,
om en månad är det fullt med folk.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Svenskarnas stora skräck - kackerlackan!

...så här ser en del av dem ut. Alla svensars skräck -kackerlackan. Egentligen ett helt ofarligt djur som skrämmer slag på turisterna nere i värmen. Den här figuren såg jag nere vid piren i morse, var tvungen att fotograferaden innan han blixtsnabbt förssvann in mellan några stenar. Förmodligen utkastad från någon av restaurangerna nere vid strandpromenaden för han hade någon form av diskmedel på kroppen. I de flesta hus här nere sitter det små apparater i vägguttagen där man stoppar in olika tabletter och skivor med medel mot mygg och annan ohyra. Effektivt tycker en del, helt meningslöst tycker en annan. Jag har två stycken inmonterade i vår lägenhet och inga kackelackor. Enligt sägnen skall man inte trampa ihjäl en kackerlacka för då släpper den ut alla sina ägg och det är visst många. Huruvida detta stämmer eller  bara är ett påhitt det får ni googla om. Jag tycker inte att det är några trevliga varelser men jag skulle inte heller få panik om det dök upp någon inne hos mig.

Rediger mat för rediga grabbar...

Just det, ni ser rätt, här vankas det Norrlands Pölsa uppe vid San Luis mitt i det varmaste Spanien. Min hyresvärd Ulf och hans fru Samira bjöd upp mig på en rik,tig dundermiddag i kväll, Kokta små färska potäter och rödbetor och stekt ägg, kan det bli så mycket bättre. För en Porjuspojke som mig var detta rena julafton och nästa vända hem till Sverige tar Ulf med sig en burk till, den saken är klar. Samira åt god sallad och kyckling hon gillar inte malet slaktavfall hi hi- Vi mumsade och åt så det stod härliga till och trinda som katten Gustaf hasaade vi oss ut för att spela ett par partier plump. Samira vann första och Ulf andra jag hamnade som tvåa bägge gångerna så jag var i alla fall mest jämn. Samira hade varit och plockat fikon och sken som en sol när hon visade upp fatet med nyplockade fikon. Nedan ser nu baronen från Ljunby, Ulf i full färd med att sleva i sig en portion pölsa. Det är konstigt att vissa maträtter sitter som gjutna sedan barnaåren. Pölsa med potatis o

...nu kommer vintern till Torrevieja också!

Alla vackra turister försvinner och kvar blir bara mysiga tanter som älskar att dricka rött och vitt vin. Men...detta är ju livet på en pinne för oss gamla stutar som hasar omkring och nöter gummisulorna i den varma sanden här nere! Behagligare att kliva upp då termometern visar 20+ än 36 och morgonpromenaden runt urbanisationen 1,473 meter går som en dans. Är inte utsläppt på fejan ännu. Skrev att ryska folket saknar hjärna då man låter en sådan skit som Putin styra landet. Då gick den rödklädda styrelsen på facebook i taket och stängde av mig direkt. Så det kan bli. Nu hoppas jag att det skall bli lite ordning på mig, så att jag går ut här på bloggen minst en gång om dagen och berättar om mitt och lilla Gozas liv här nere bland palmerna. Jag hoppas att jag får tillbaka alla mina trogna gamla v'nner som huserade här tidigare och att alla mina nya vänner också dyker upp. Skall ut på en liten tripp med min gamle polare Jonny D så det kommer nya goa bilder i mitt nästa inlägg.