Morgonpigga pensionärer lever livet...

6.543 steg före klockan 10.00 en söndagsmorgon det är bättre än ett besök på högmässan och lyssna på svartrockarnas förmaningar om livet och alla dess svängningar. Git och Sally hämtade upp mig och Goza strax efter det att den spanska tuppen galt klart. Svalt och perfekt promenadväder både för folk och fä. Snabb promenad till röset tur och retur gör att maskineriet och den gamla dieselpumpen sparkas igång på ett fint sätt. Lille Jonny han låg kvar på kudden där hemma vilket han någon gång framöver kommer att bli påmind om då han försöker tracka mig...Två stekta ägg en skiva fullkornsbröd med ost och ett stort glas nypressad apelsinjucie gör livet värt att leva.

Det är en sträcka som är väldigt fin att promenera inte minst för hundarna som sliter ont när första delen av sträckan går på asfalt. Det blir den sista givetvis när vi går hem. När solen ligger på så blir det varmt för deras små tassar. Idag var sjön ganska rosa igen och det ligger massor av salt utefter stranden. Den gamla järnvägen upp till Montesino fungerar utmärkt inte minst för alla cyklister som kommer i flock utan att visa den minsta hänsyn till oss promenerande varelser.

Här där pilen visar bor det förmodligen en ganska stor ödla eller annat kräldjur. Jag såg bara svansen på den en dag när vi gick förbi. Ropade till Jonny och Git, men de han inte se något. Nu har jag gett mig fan på att fånga den här varelsen på bild. Förmodar att den är grönsaksätare så jag har stödmatat med apelsinskal, sallad och lite annat i grönsaksväg. Skall rigga min ena Nikon med fjärrutlösaren till mobilen och sätta upp den på ett litet stativ och så har  jag D2X:en med 300 mm i hand och sätter mig en bra bit därifrån. Blir en av mina arbetsuppgifter ett par dagar framöver.  Djuret skall förevigas om det går.