onsdag 9 augusti 2017

Tomma plastflaskor, förbrukade våtservetter och begagnade kondomer!

Ingen vacker syn nere vid den rosa saltsjön vid Lake Side! Här stannar turisterna som hört att vattnet och leran i saltsjön gör underverk. Trots badförbud så hasar sig blekfeta vita engelska kärringar och deras stapplande gubbar, lika vita eller grisskära de med ner för att få ta del av det förbjudna vattnet och dunderleran.

Kvar efter dessa knepiga figurer ligger resterna av allt de släpat med sig ut. Tomma stora plastdunkar, de orkar de inte ta med sig hem och slänga i soptunnan. Så jävla lågt för att komma från mogna, ja fan i mig de flesta är övermogna och kan hända att detta är det sista bad de tar. Hur som, de borde veta bättre.
Säkerligen stannar en och annan bil försedd med någon av alla de rondelltjejer som finns här i krokarna. Det tror jag bevisats av alla de begagnade kondomer som ligger mitt ibland tomma vattenflaskor och annat skit längst med Parallellvägen ner mot pumphuset och gatan rakt upp mot rondellen vid Mercadona.
 

Hur kommer det sig att inte några grannar klagat när skräpet ligger precis framför deras hus.
Personligen tycker jag att det är beklämmande att se allt skit som folk bara släpper rakt ner framför fötterna

torsdag 20 juli 2017

Garden Partyn för Paradise Kennel...vilken fest!

Colleen Jay glittrade som en diskokula hela kvällen och jag hoppas att hon blev
glad över vad detta trevliga Garden Party gav i slutänden.a
Jag hörde att festen fortsatte ända fram till 02.00 och det blev även dopp i poolen för juniorerna. Tanterna och farbröderna nöjde sig med rekordstora hamburgare mod. bauta och grillgubbarna, Martin och Brian hade fullt upp att servera hungriga partygäster. Colleen Jay ägarinnan till Paradise Kennel gick om kring som en levande diskokula i sin paljettklänning, (inköpt i den egna Carityshopen),  en riktig partyflamma, dagen till ära.

Många glada gäster kom och trivselfaktorn var mycket hög. Många muntra och charmiga kvinnor minglade mellan borden ute på tomten till Martin och Dawn Mulhollands fina finca. Nu får bilderna tala för sig själva, Jag åt, drack en öl och ett glad rött och trivdes, missade wirren som Bertil skulle bjussa på men den får jag ta en annan gång. Missade även alla telefon nummer till alla vackra damer men det gör ju detsamma för jag har ju glömt bort vad man skall göra med dem annat än äta middag och hänga upp tvätten när maskinen är klar.
Det blev ett fint party och jag hoppas verkligen att det kom in rejält med medel till Colleen och hennes verksamhet.

Charmiga och flirtiga damer fanns et gott om.



Söt försäljerska och gosig lite hund vandrade runt
på den fina tomten. Vem som vann vet jag inte.

Brian och Martin skötte om grillen med bravur och McDonald borde skämmas
över sin hamburgare, Detta ÄR hamburgare, slutsnackat.

Ärtigaste paret med pimpat pipskägg och fint dekoltage. Bra jobbat!

Damen bakom det hela Satu Järlbring flankeras av chokladkake
bagerskorna från England. Missade att smaka på kakan tyvärr.

Ronnie Taylor höll ånga uppe och sjöng inte alls så illa,
som de flesta entertainment här nere i Spanien  brukar göra.
Kan faktiskt tänka mig att lyssna på gubben igen ;)

onsdag 12 juli 2017

Patriot i annat land!

Jag har blivit patriot i ett annan land. Jag älskar Spanien, jag håller på CD Montesinos i fotboll, jag älskar de små hålen i väggen som serverar pincos och tapas med gott bröd och ett glas fint rött vin. Jag tycker att den spanska flaggan är fin även om Skåne har knyckt deras färger. Jag och det spanska folket passar väldigt bra ihop. vi skrattar mycket, vi tar livet med en klackspark och jag kan direkt peka ut svenska och andra skandinaviska turister. Är de inte skitfulla så sitter de och trycker i något hörn längst in i ett café. Jag jobbar nu på att bli resident och fortsätta bo här nere med alla mina nya vänner. Spanska språket är inte vad det borde vara men jag lär mig något nytt ord varje dag. Blandar ihop dem titt som tätt men det spanska folket rättar till mig med ett leende och så skrattar vi tillsammans. Visst finns det byråkrati här nere med men absolut inte i den utsträckning som i Sverige. Så har vi vädret, mer än 300 solskensdagar om året och ett vidunderligt klimat som gör att den här skrynklige norrlänningen känner sig som Fritjof Andersson, även om han reste till Argentina och jag hamnade i Spanien. En lite söt historia innan jag klickar på sänd;
Jag har lärt mig att säga till någon duktig, vacker flicka eller servitris att hon är duktig;
"Eres una buena senorita" men jag blandade ihop sista ordet och sa "Eres una buena sartén" vilket betyder att hon var en duktig stekpanna. Jag fick inte en örfil utan ett stort leende efter en stund då hon förstod att gubben blandat ihop orden.
Nu väntar jag bara på den stora dagen då svetsaren Lövén får kliva in i stupstocken, pellefjanten Fridolin kissar på sig och Lööv blåses bort av vinddraget från SD som måste få en chans i den svenska regeringen innan vi faller ner i den kvicksand som allt mer sprider ut sig i landet lagom.

Viva Espania


PS: Fortfarande har jag mina rötter kvar uppe i Kopprabacken i Porjus!

måndag 10 juli 2017

Cartagena, en av pärlorna i världen, den saken är klar!

Hit skall jag ta med mig kvinnan min när hon kommer ner i sommar. Helt fantastiskt och här skall man ta god tid på sig och skutta runt i den gamla stan, uppe i den fantastiska teatern över 3000 år gammal. Livet nere vid hamnen med stora lyxbåtar vid kajen. Slottet som vi bara han se baksidan av, måste besökas och bara myllret inne i stan är värt ett besök.

Vilket enormt arbete man lagt ner för att "Skotta fram denna fantastiska" Teatromano. Här traskade Cesar fram i sina sandaler och viftade med särken. Här utspelades blodiga dramaföreställningar och ljuvliga kärleks historier. Allt under publikens ovationer. När man stod uppe på scen och blundade kunde man höra sorlet och känna trycket från svunna tider. Satan så mäktigt måste jag säga.                   Detta tror jag kommer att passa min lilla älskling perfekt.
Trånga gator, smala gränder massor av folk och givetvis en jävla massa ficktjuvar. Dem skall man akta sig för vart man än är i världen.
Den gamla delen av stan är helt fantastisk och man måste ha gott om tid om man skall få uppleva Cartagena på riktigt. Åkta er för att äta lunch i det provisoriska tältet med fladdrande skinkor i taket, det kan bli vansinnigt dyrt. Kolla vad de olika rätterna kostar innan du beställer.
Livat värre nere vid hamnen som är en djuphamn som tar emot riktigt stora båtar vid kaj. Den här gången låg en mindre lyxkryssare för ankar och visst suger det lite i magen att få klättra ombord och dra in lite dollardofter i näsan. Men viker man upp lädret så får man hålla sig till motionsbussen i Torrevieja..
Fiskande gubbar och gummor, lekande barn och pissande hundar lika vanligt här som andra städer vid den spanska kusten. Slottet missade vi han inte med och de två yngre grabbarna i gänget skötte sig nog så bra inne i teatern och promenaden nere vid hamnen. Ett besök till hade nog varit för mycket för dem tror jag. Elektriker Jonny blev förälskad i några av stadens gatubelysningar medan jag tittade extra noga på den vackra tjejen i skinktältet Man väljer ju objekten efter intresse och passion, eller?



tisdag 4 juli 2017

Glassgrabbar och goa gubbar...


Här är beviset som visar att det inte alls är några tonåringar som åker vattenskoter och ställer till det i småbåtshamnen. Nej min själ det är flintskalliga gubbar  på 50+ som kör av sig lite testestoron i det salta vattnet, kolla själva. Men visst fan ser det läckert ut och jag skulle väldigt gärna vilja prova. 

Gjorde fantastiska hopp mellan vågorna och såg verkligen ut att trivas. Jag stod på piren tillsammans med Jonny. mågen John och grabbarna och fotograferade. Hej vad det gick. Men dagens besök nere i stan började med motionsbussen som skakade oss ner till folkvimlet och det första besöket skulle ske på en glass bar där Max och Liam skulle sätta i sig ett högt glas med chokladglass. Givetvis skulle vi också ha varsin glass mod. big! John han beställde även in en kaffe till sin jordgubbs/glass/gräddskål och fick ännu mer grädde på köpet. Jonny och jag valde en kombination (se bilden) med jordgubb, krokant och vanilj med betydligt mindre grädde. Nu vet jag två gubbar som applåderar hemma i Sverige. Men vänta bara nu är min fot nästan bra så nu blir det ett par mil snabb promenad i veckan och då hjälper grädden till med att få kilona att rasa, så skratta ni bara.
Rejäl glass, eller hur? Efter glassfrossan ganska stinna promenerade vi ut på piren, ända ut och jag klappade som vanligt den ensamstående fiskarhustrun i brons på ena tutten, bara lite försiktigt så att hon visste att det var jag. Räknade faktiskt ut att under de tre månader som jag bodde mitt inne i stan så gick jag piren tur och retur fem dagar i veckan vilket skulle innebära att jag gått den 60 gånger. Sedan har jag ju traskat den med vänner och bekanta flera gånger under de år jag bott här nere. Det är under alla omständigheter ett måste när man väl hamnar i Torrevieja att ta piren tur och retur och man kan ju alltid avsluta med en kopp kaffe och en skål med oliver på Keepers som jag gjorde nästan varje dag strax efter klockan 08.00.

Grabbarna kämpade på bra och visade gott gry hela dagen. Givetvis måste vi ta en bild som bevis på att de  var på piren och den tog vi tillsammans med den ståtliga bronskvinnan där piren svänger och fortsätter lika långt till rakt ut i havet. Ett märkligt bygge
som är en av turistattraktionerna som drar mest folk. Dessutom så promenerar och springer både unga och gamla människor dagligen ut här.

Dags för pincos och nu började suget efter lite mat göra sig gällande inte minst hos grabbarna som verkar kunna stoppa i sig hur mycket som helst. Ny promenad när piren tog slut och vi traskade iväg upp till vårt lilla specialställe för att få lite föda. Jonny, John och jag valde pincos medan grabbarna som var extra hungriga ville ha hamburgare, Pappa John han valde i matsedeln och skrotade den vanliga varianten och lyxade till det lite extra med bacon, ost och klyft potatis. Ni skulle ha sett ögonen på Max och Liam när tjejen bar fram burgarna. Här kan hamburgerkedjorna ta sig i baken både med burgarna de serverar och alla falska reklambilder, som de lurar folket med..Här snackade vi mat.

Motionsbussen hem igen och en promenad med hundarna och nu är det nog snart dags för lopplådan igen. Livet rullar på man äter besöker det hemliga huset och sover. Dagarna och näötterna går fort som bara den och det är snart bara 5 månader kvar till julafton. Sug på den ni medan jag gör mig klar för natten.



tisdag 27 juni 2017

Spelevinkar och abrovincher, allt på samma gång.....



Hela rövargänget samlat på La Casona
Vilken härlig kväll med goda vänner. Det är få förunnat att ha så många goda vänner som jag har, tyvärr. Jag är lyckligt lottad och i går var det dags för ett nytt äventyr. Den här gången med Tobbe och hans lilla IQ-laddade Marita, deras goda vänner, nu även mina goda vänner Stefan och Anette. Jonny och jag blev medbjudna ner till stadens sus och dus och som den födda lantlolla man är så smög jag mig nära husväggarna ner till den restaurang vi skulle embarkera vid åttatiden. Jonny som är född i Norrtälje, nära huvudstaden han går längst ut på trottoarerna.

Vi han precis sätta oss ner på La Casona, Tobbe och Maritas lilla favorit inne i stan, och boka plats för sex personer då de dök upp. Grabbarna först för de går inte och kollar i varenda skyltfönser, Damerna kommer skrattande en stund senare.
Anette, spelevinken
Vi beställer, Tobbe väljer vin och  maten kommer in, snabbt och lätt via en riktigt trevlig servitör som snackar lite svenska och tar en jäkla fin bild på oss med min telefon. Eftersom jag ligger ganska lågt då det gäller fisk av en anledning. Är så satans allergisk mot vissa sorter så jag fegar ur ibland. Men...sjötungan med ett bautaben i mitten kunde jag inte motstå. Den smakade fantastiskt bra!
Anette och Stefan ser ni på bild. De skall resa hem om någon dag, en dag tror jag men Tobbe och Marita sparar jag på ett par dagar till.

Det blev en fantastiskt trevlig kväll och det promenerades först till busshållplatsen vid hotell Fontana där vi klart kunde konstatera att första bästa buss inte skulle komma inom en halvtimma. -Då är vi redan hemma om vi går, sa Tobbe. Jonny som skulle iväg redan innan fan fått på sig kalsingarna ville gärna få ett par timmar i lopplådan så vi traskade iväg hemåt.
-Jag måste ha vatten! Stefan måste in på Carrefoure för att köpa mera vatten så det blev en sväng precis innan de stängde. Jonny fortsatte hemåt och vi andra satte oss utanför och väntade. Tiden gick och till slut kom han ut med händerna fulla.

Stefan Bulldozer
Stark som en björn svängde han fram med både vatten och frukostmat som om det vägde ingenting. Tobbe som är en snäll person han ville ändå offra sig och tog hand om drickapacken. Damerna, sin vana trogna, kom långt efter. Jag hakade på hem till tre våningshuset och vi fortsatte en lång stund med lite rom ute på deras gård innan jag med knarrande knän reste mig och vinglade hemåt till El Limonar.

En fantastiskt trevlig kväll med god mat massor av skratt, fem fina kamrater och riktiga spelevinkar hela gänget, När jag knackade igång den här gamla burken då såg jag ett inlägg från Anette.
"igår träffade jag Allan Karlsson och Crocodile Dundee" skrev hon på sin fejja. Attans jänta.

måndag 19 juni 2017

Kritvita tuttar och grisskära män!


Fyrlingar på playan. Ännu är det gott om plats på stränderna runt Torrevieja. Om en månad kommer inte solens strålar att nå ner till marken för alla uppspända parasoller i regnbågens alla färger. Blev så sugen när jag ändå skulle jobba lite att åka ner till stan i några timmar. Jonny hakade på och vi tog motionsbussen, pröjsade och skakade ner till stan på dryga 15 minuter. Vi startade med att gå en vända bort till småbåtshamnen där vi satte oss i skuggan och tog ett glas rött. Tittade på miljonbaljorna som låg stilla inne i hamnen, de flesta både obebodda och orörda eller ens släppts loss från kaj under ett helt år.
Fina små restauranger ligger det här i alla fall och det är nog ingen dum idé att masa sig hit en varm sommarkväll och testa någon av dem Här tvättas det nog rejält med svarta pengar.

Det är inte det renaste vattnet i hamnen heller och jag undrar hur mycket skit som dessa flytande  lyxbåtar släpper ut där de står. Nåväl detta är inte mina problem. Jag och Elis min grabb hade en plasteka uppe i Surtesjön, som man stal två gånger om och sedan slog sönder. Då gav vi upp båtlivet. Har inte någon lust att återuppta det heller. Vi lunkade vidare ner mot Centrum och insåg att det var dags för lunch.
Vi har en favvokebab då vi promenerar PWW-promenade vår och dit gick vi. Tog en stor stark ( I stan kostade den 3.50€!) och valde friterade kycklingvingar med olika såser och lite pommes. Lagom stor portion på både öl och mat. Sedan var det dags för stranden och visst fanns det en del folk där, självklart men det är fortfarande kvar en månad, minst innan det är fullbokat med solstolar och parasoller. Hittade i alla fall några udda figurer. En på rygg liggandes dam topless med kritvita tuttar kommer att få ont i natt, Den grisskäre nästan  till färgen påminnande om vår rosa saltsjö, kommer absolut inte att kunna sova alls. Kolla bara på nästa två bilder.

Ja lycka till säger jag. Killen hennes satt med svart t-tröja och vaktade sin sköna. Farligt att brassa på så här när huden är helt kritvit. Förmodligen en engelsk madame. Gubben inunder var inte mycket bättre han, låg där blank som en nyskållad slaktgris, lika rosa och fan vet om han överhuvudtaget går utanför huset i morgon.
Vi trampade vidare utefter strandpromenaden och visst finns det mycket roliga situationer att beskåda. Ett stort blått hav men bara en båt! Men den hade ett fint gult segel så det jämnade ut sig.


En gubbe ligger raklång på en bänk medan kärringen klippte tånaglarna, En annan har parkerat sin cykel och tagit sin siesta under ett träd nere vi pissviken. Bättre ställen kunde han nog hittat. Hur som helst, sommarlivet har börjat lite försiktigt nere i stan. Fortfarande går det hela i lite ultrarapid men vänta bara snart vallfärdar turisterna in och livet börjar leka inte minst för klock- och solglasögonförsäljarna.







Sitter man en stund på en bänk nere vid
Strandpromenaden kan man få med sin många
trevliga bilder hem Här händer det alltid något.