Hit men inte längre. Lite frisläppta har vi blivit men vi får inte sitta inomhus och äta ännu.
Bra tycker jag, man skall inte stressa för detta är inget att leka med.
På måndag är det sagt att vi får gå in i Fas 2 vilket innebär att fler affärer kan öppna, vi får sitta inomhus på restaurangerna, givetvis under speciella former, och livet blir lättare för alla stressbenägna människor med myror i brallan.
Jag är väldigt glad att det inte har varit en krigssituation för då hade flera av mina kamrater här nere blivit skjutna direkt. De hade inte kunnat hålla sig inne och inte heller hållit nere skallen om det hade uppstått skottlossning. Lite skrämmande är det att se att så många tål så väldigt lite när någonting, liknande detta händer. Man till och med bluffar sig ut.
Nåväl livet rullar vidare och vi får väl se hur det hela avlöper nästa vecka. Sköter vi oss eller kastar myndigheterna in oss i stugan igen ;)
För min egen del har det trots tråkiga omständigheter för anhöriga till de som avlidit och de som blivit svårt sjuka, så har jag samlat ihop mig på ett sätt som förmodligen var välbehövligt.
Har återfått lite balans i livet, kommit dit jag hade bestämt mig för att vara då jag reste ner hit. Lugnat ner mig och tagit tillvara på tiden istället för att springa bort den.
Men ordspråket säger ju att det inte är något ont som inte har något gott med sig.
Värmen håller i sig och det växer så det knakar. Mat finns i huset. Vatten, Cola Zero, vin och sprit likaså. Har ingen anledning att gnälla bara låta dagen komma och gå.
Kommentarer
Skicka en kommentar