Viva Torrevieja!

Playor med blå flagg är inget att skryta om idag då de inte fyller någon annan funktion än utfyllnad i de olika turistbroschyrer som sprids längst med Torreviejas kustlinje. För 7-8 år sedan var det en status idag är det bara en skiten liten flagga på en stång nära havet. Det är annat som drar och de som jobbar med att hålla stränderna rena sköter sig ganska skapligt utan flaggmärkningar. Att det finns badvakter under högsäsong är ju numera en självklarhet om man inte vill sätta sig själva i dålig dager hos det turistande folket. Men solen den skiner nästan varje dag av de 365 som finns på ett år. Och folket de solar av bara den, gammal som ung och överallt ser man rosa engelsmän, blekfeta ryssar, gapande danskar, blyga svenskar och glada norrmän. Mitt i den soppan sitter den lokala befolkningen och ler. Seglande soldyrkare där man ankrat en bit utanför den långa piren (3,8 km fram och tillbaka), kastar överdelen och ligger och guppar i den varma brisen från havet. Sittande solb...

Trots inspektion av väldigt många fina hus med flera trevliga mäklare så var det två objekt som stack ut från de övriga. Det som tog mitt hjärta var Bertil och Ullas lilla fina hus i Rosaleda. Nära korsningen Dr. Wakmans och General Mistral låg det inbäddat mellan två lite högre hus. Jag smalt direkt och så dök den stora takvåningen mitt i stan upp. Prisbilden ungefär det samma. Superstor balkong och stor takterass, mitt i stan? Det lilla huset plockade flickorna på Rosaleda Fastigheter fram och takvåningen hittade Lulegrabben, numera spanjoren Chris, jobbandes på Grupomahersol fram. Magen, och hjärtat fällde avgörandet. Vi har lagt ett bud på Bertil och Ullas lilla hus, det är där vi vill bo. Punkt och slut. Skulle inte de acceptera detta så blir det till att leta vidare eller så får vi väl gå en match med Chris och hans takvåning. Det återstår att se. Maffiga matcho och små lopphögar! Det vimlar av hundar både högt och lågt i Torrevieja. Det gillar jag och här kan man se a...

Vi har bestämt oss, min vackra hustru och jag. Ett hus i den spanska solen dit jag kan förflytta mig under de kalla månaderna och förhoppningsvis ha det lite varmare och skönare än hemma i Angered. Här nere skall jag sitta och filura, skriva lite, skriva en bok, kanske. Se till att du och flera tusen andra följer med på den här bloggen, läser, lär, skrattar och blir förbannade. En riktig soppa av allt som händer och sker runt den här gubben, dygnet runt. Inget smörande, raka puckar rakt mot mål. Blir du prenumerant så är du garanterat med i svängen. Detta kostar ingenting mer än tiden för att knäppa på datorn, knappa in sidan och ta del av resultatet. Hasta la vista!