När jag tittar ut genom fönstret och går ut på trappan så fick jag både tanken och smaken av denna vedervärdiga sherry i munnen. Grådask eller "Morbror David" som det också kallades av en del av oss pjattar på 60-talet.
Kommer ni ihåg?
På den tiden och just en lördagskväll under spritstrejkens dagar då man bara fick intaga 32 cl på restaurang var jag och några glada gossar på "tunneldans" på Folkets Hus i Gällivare. Den här formen av dansafton innebar att man byggt en tunnel i ena ändan av dansgolvet och där kunde vi blyga gossar dansa in och passa på att känna lite här och där på damen man stuffade med. Jag hade spanat in en fantastiskt söt liten mamsell från Malmberget och hade gett mig tusan på att jag hade stora chanser att slippa åka hem till Porjus den natten. Upplivad av tanken så rusade jag och min kamrat ner till Hotel Vassara när det blev paus. Detta för att förstärka dansens konstnärliga art samt fylla på modet en aning. Världens bästa servitris förmodligen nu salige "Sally" gav mig 32 cl gin i två skapligt stora glas och med lite blinkande och en tia extra även en flaska "Grådask". Eftersom pausen inte var lång så inmundigades dessa drycker ganska så snabbt och vi rusade tillbaka till dansen. Att märka var att det var 23 minus och mycket snö ute. Iförd kostym och vit nylonskjorta med vidhängande ganska gräll slips så stegade jag in i värmen på Folkets Hus.
Orkesten, ett band från Luleå med duktig vibrafonist drog precis igång med "Sail along Silvery Moon", en tryckare av bästa sort. Likt en stridsvagn mod 10 klämde jag mig fram genom leden av virila gossar och flämtande tjejer, mot min lilla erövring från Malmberget. Det var nu den stora erövringen skulle genomföras. När man hade "tunneldans" så var det ganska så mörkt i hela lokalen och i taket hängde röda, gula och gröna lampor. Den sköna log sitt bländande vita leende och kröp elegant in i min famn och vi svävade ut till tonerna av den släpande vibrafonen och en brölande saxofon.
Det var då "Grådasken" satte in sin stöt! Plötsligt började den ena efter den andra kulörta lampan att slockna och till slut kom golvet farande och slog mig i ansiktet. Jag släpades ut av två snustuggande vakter i uniform och sattes på en brandpost bakom Folkets Hus. Där satt jag länge, både jag och nylonskjortan var stel som kragen på en präst. Vad var det som hänt? Både resterna av "Grådasken" och ginet låg i snödrivan bredvid vattenposten Av den vackra lilla tjejen från Malmberget syntes inte ett spår varken senare på kvällen eller än i dag. Jag åkte halvliggandes i baksätet på en Folkvagn hem till byn.
Jag har aldrig druckit "Grådask" sen den kvällen och kommer nog aldrig mer att göra det heller. Fast jag gillar fortfarande Sail along Silvery Moon med en släpande vibrafon och en brölande saxofon, den saken är klar.
pappa B
Kommer ni ihåg?
Orkesten, ett band från Luleå med duktig vibrafonist drog precis igång med "Sail along Silvery Moon", en tryckare av bästa sort. Likt en stridsvagn mod 10 klämde jag mig fram genom leden av virila gossar och flämtande tjejer, mot min lilla erövring från Malmberget. Det var nu den stora erövringen skulle genomföras. När man hade "tunneldans" så var det ganska så mörkt i hela lokalen och i taket hängde röda, gula och gröna lampor. Den sköna log sitt bländande vita leende och kröp elegant in i min famn och vi svävade ut till tonerna av den släpande vibrafonen och en brölande saxofon.
Det var då "Grådasken" satte in sin stöt! Plötsligt började den ena efter den andra kulörta lampan att slockna och till slut kom golvet farande och slog mig i ansiktet. Jag släpades ut av två snustuggande vakter i uniform och sattes på en brandpost bakom Folkets Hus. Där satt jag länge, både jag och nylonskjortan var stel som kragen på en präst. Vad var det som hänt? Både resterna av "Grådasken" och ginet låg i snödrivan bredvid vattenposten Av den vackra lilla tjejen från Malmberget syntes inte ett spår varken senare på kvällen eller än i dag. Jag åkte halvliggandes i baksätet på en Folkvagn hem till byn.
Jag har aldrig druckit "Grådask" sen den kvällen och kommer nog aldrig mer att göra det heller. Fast jag gillar fortfarande Sail along Silvery Moon med en släpande vibrafon och en brölande saxofon, den saken är klar.
pappa B
Kommentarer
Skicka en kommentar