....dessutom har jag finare meloner än de fyra franska käringarna som flyttat in i grannhuset. De hälsar inte svarar inte utan viker bara upp andnigsorganet mot den blå spanska himlen och går förbi. Funderar skarpt på att missa med slangen när jag vattnar melonerna i morgon, eller i kväll. Då kanske det blir lite liv på dem. Fyra bistra käringar med tre lika bistra ungar, förmodligen rödstrumpor av den äldre mod. typ Schyman.
Den unga mamman i det andra huset vid sidan om mig hon skakade bara på huvudet och skrattade dä vi hälsade på två av dem samtidigt i morse. Skitkäringar med andra ord och jag hoppas att de bränner sitt vita skinn av bara fan så de inte kan sova på nätterna...;)
Bjöd mina glada grannar vid sida om på en hel vattenmelon idag och de blev mycket glada. Melonerna är fina i år och jag har fem stora gröna fina att mumsa i mig. Har redan avverka tre tidigare i månaden. En illa attackerad av Goza så den var omogen och gick direkt i soppåsen. Killen som sopar gatan fick också en stor bit av mig i morse och han blev lika glad han med.
Får väl ligga i för att fåi mig alla innan de blir förstörda. Det blommar fortfarande så jag kan nog skruva i mig ett par till innan jag drar till vinterlandet den 22 december.
Det är friskt och gott med vattenmelon. Vet inte om det är så mycket näring i den men det känns kul att av ett pyttelitet frö plötsligt ha egna meloner i rabatten när man nyss fyllt 72 höstar, Kul faktiskt och inte trodde jag att gubben från den lilla pionjärbyn Porjus skulle sitta i Spanien och odla meloner när han var drygt 70. Det trodde nog ingen annan heller men nu är det så bara. Livet med min lilla hund går bra och nu väntar jag bara på att få skjuts ner till affären för att inhandla lite mer vatten, olja och lite annat som tagit slut.
pappa B
Den unga mamman i det andra huset vid sidan om mig hon skakade bara på huvudet och skrattade dä vi hälsade på två av dem samtidigt i morse. Skitkäringar med andra ord och jag hoppas att de bränner sitt vita skinn av bara fan så de inte kan sova på nätterna...;)
Bjöd mina glada grannar vid sida om på en hel vattenmelon idag och de blev mycket glada. Melonerna är fina i år och jag har fem stora gröna fina att mumsa i mig. Har redan avverka tre tidigare i månaden. En illa attackerad av Goza så den var omogen och gick direkt i soppåsen. Killen som sopar gatan fick också en stor bit av mig i morse och han blev lika glad han med.
Får väl ligga i för att fåi mig alla innan de blir förstörda. Det blommar fortfarande så jag kan nog skruva i mig ett par till innan jag drar till vinterlandet den 22 december.
Det är friskt och gott med vattenmelon. Vet inte om det är så mycket näring i den men det känns kul att av ett pyttelitet frö plötsligt ha egna meloner i rabatten när man nyss fyllt 72 höstar, Kul faktiskt och inte trodde jag att gubben från den lilla pionjärbyn Porjus skulle sitta i Spanien och odla meloner när han var drygt 70. Det trodde nog ingen annan heller men nu är det så bara. Livet med min lilla hund går bra och nu väntar jag bara på att få skjuts ner till affären för att inhandla lite mer vatten, olja och lite annat som tagit slut.
pappa B
Kommentarer
Skicka en kommentar