Fortsätt till huvudinnehåll

En flopp i år igen!


Var nere i stan igår eftermiddag och lyssnade på den nordiska sångkören där man som hos så många andra sångkörer har en organist/pianist som spelar så man tror att fan själv är lös. Av de små flickornas sång hördes inte mycket och inte heller kunde 25 skönsjungande damer och herrar överösta hans ihärdiga dunkande på tagenterna. Tycker att man skall släppa loss gubben ensam på sitt piano så han får spela ifrån sig innan de som skall sjunga kliver upp framför altarringen. Den gamla kyrkan, som är mycket vacker dessutom, var fullsatt till sista bänk + massor av stolar. Stämningen fanns där. När pastor Lidén började mässa (faktiskt en riktig trevlig präst, som inte öppnade showen med att skälla på oss och tala om vilka syndiga människor vi är) då smög jag ut och tog mig ett glas rött på restaurangen på andra sidan gatan tillsammans med några golfspelare från Stockholm.
PS: Den däringa Hosianna Davidsson måste ha varit en stor idol

Om det var galet inne i herrens hus så var det ännu värre utanför, JA det småpissade från skyn, men detta kan man inte göranågonting åt. Men att år 2016 i teknikens värld inte kunna montera upp en högtalranläggning som fungerar det är svagt, mycket svagt. Det var likadant både 2014 och 2015 och barnen från Svenska skolan som skulle sjunga det hörde bara de som nästar stog uppe på scenen själva och så måttet....det fanns inte en endaste lampa i den i år väldigt fina lilla gran man importerat från Småländska höglandet. Den stod där helt naken så den gick inte att tända. Uruselt!
Svenska kyrkan gjorde som vanligt skapliga pengar på att sälja överkokt varm korv till överpris och strömmen till glöggkokarnas platta nådde inte fram så man bjöd på kall glögg detta år....
Konstigt att alla skandinaver blir lite småreligiösa den här tiden på året. Det känns precis som att nu är det tid att försöka sona sina synder genom att stå med knäppta händer, slutna ögon och frysa om fötterna framför Guds hus...Jag säger då det, vilket larv.

Kommentarer

  1. Haha man kan inte mer än att skratta åt eländet. Vi var förbi där vid 15-tiden och konstaterade att man inte ens satt en slinga i granen i år. Med tanke på det risiga vädret beslöt vi oss att stanna hemma med varm glögg istället. Hörde att inte högtalaranläggningen heller fungerade. Och krubban är ju inte heller klar. Det tycks ha varit ett klokt beslut att stanna hemma

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Svenskarnas stora skräck - kackerlackan!

...så här ser en del av dem ut. Alla svensars skräck -kackerlackan. Egentligen ett helt ofarligt djur som skrämmer slag på turisterna nere i värmen. Den här figuren såg jag nere vid piren i morse, var tvungen att fotograferaden innan han blixtsnabbt förssvann in mellan några stenar. Förmodligen utkastad från någon av restaurangerna nere vid strandpromenaden för han hade någon form av diskmedel på kroppen. I de flesta hus här nere sitter det små apparater i vägguttagen där man stoppar in olika tabletter och skivor med medel mot mygg och annan ohyra. Effektivt tycker en del, helt meningslöst tycker en annan. Jag har två stycken inmonterade i vår lägenhet och inga kackelackor. Enligt sägnen skall man inte trampa ihjäl en kackerlacka för då släpper den ut alla sina ägg och det är visst många. Huruvida detta stämmer eller  bara är ett påhitt det får ni googla om. Jag tycker inte att det är några trevliga varelser men jag skulle inte heller få panik om det dök upp någon inne hos mig.

Rediger mat för rediga grabbar...

Just det, ni ser rätt, här vankas det Norrlands Pölsa uppe vid San Luis mitt i det varmaste Spanien. Min hyresvärd Ulf och hans fru Samira bjöd upp mig på en rik,tig dundermiddag i kväll, Kokta små färska potäter och rödbetor och stekt ägg, kan det bli så mycket bättre. För en Porjuspojke som mig var detta rena julafton och nästa vända hem till Sverige tar Ulf med sig en burk till, den saken är klar. Samira åt god sallad och kyckling hon gillar inte malet slaktavfall hi hi- Vi mumsade och åt så det stod härliga till och trinda som katten Gustaf hasaade vi oss ut för att spela ett par partier plump. Samira vann första och Ulf andra jag hamnade som tvåa bägge gångerna så jag var i alla fall mest jämn. Samira hade varit och plockat fikon och sken som en sol när hon visade upp fatet med nyplockade fikon. Nedan ser nu baronen från Ljunby, Ulf i full färd med att sleva i sig en portion pölsa. Det är konstigt att vissa maträtter sitter som gjutna sedan barnaåren. Pölsa med potatis o

Kritvita tuttar och grisskära män!

Fyrlingar på playan. Ännu är det gott om plats på stränderna runt Torrevieja. Om en månad kommer inte solens strålar att nå ner till marken för alla uppspända parasoller i regnbågens alla färger. Blev så sugen när jag ändå skulle jobba lite att åka ner till stan i några timmar. Jonny hakade på och vi tog motionsbussen, pröjsade och skakade ner till stan på dryga 15 minuter. Vi startade med att gå en vända bort till småbåtshamnen där vi satte oss i skuggan och tog ett glas rött. Tittade på miljonbaljorna som låg stilla inne i hamnen, de flesta både obebodda och orörda eller ens släppts loss från kaj under ett helt år. Fina små restauranger ligger det här i alla fall och det är nog ingen dum idé att masa sig hit en varm sommarkväll och testa någon av dem Här tvättas det nog rejält med svarta pengar. Det är inte det renaste vattnet i hamnen heller och jag undrar hur mycket skit som dessa flytande  lyxbåtar släpper ut där de står. Nåväl detta är inte mina problem. Jag och Elis