...kan ni fatta detta. Snart är det dags att börja superstressa igen. Att höja tempot på hjärtverksamheten så att det ryker ur bägge öronen och pumpen dunkar så det smäller i bröstkorgen. Allt detta enbart för att man måste hinna med en massa måsten. Upptäcker när man vaknar dagen för julafton att samtliga kusiner, mostrar, fastrar goda vänner och resten av dem man måste gilla inte har fått någon julklapp!! PANIK I KRYSSET! När man samlat ihop paniken över en kopp svart, starkt te så upptäcker man att alla fastrar, mostrar och hälften av alla goda vänner har tagit tåget en trappa upp och inte mera vandrar runt i jordelivet. Samtidigt som sorgen känns så faller en hel hög stenar från bröstet och man kan så smått börja dra på munnen igen....Men maten då, aladåben från Perssons? Har vi hämtat skinkan, brysselkålen och fan jag har ju inte börjat göra den alltid återkommande rödkålen. Julgodis skall bakas knäck skall kokas och dessutom skall man pilla fast nejlikor i ett par apelsiner så det doftar jul. Det har jag inte heller hunnit med. Nästa panikattack kommer samtidigt som det tar eld i plastgranen och en förfärlig lukt sprider sig genom hela lägenheten. Hunden hostar våldsamt, kvinnan rullar med ögonen som det värsta flipperspel. Alla fönster öppnas ytterdörren och jag hivar ut den brinnande plastbusken ut över balkongräcket. Då smyger an av grannen på första våningens två katter in och hundskrället och katten utför en förfärlig krigsdans runt lägenheten hårtussar från katten och dregel från hunden skvätter högt och lågt. Detta upplever inte jag men våra tonårsbarn jublar i högan höjd grabben heljar på katten och tjejen på hunden. Jag märker tack gode Gud ingenting, fullt upptagen med att få den brinnande plastbusen över balkongen
Likt en störtande raket dimper den brinnande plastgranen ner på grannens balkong där det tar eld och brinner friskt i tre små röda plastpulkor. Grannen har rest till Syrien så jag får rusa ner och svinga mig likt en cirkusapa ner på deras balkong hiva iväg busken, plastpulkor och tre krukväxter vidare ner mot marken. Den klarar det sista fallet men sätter eld i svansen på en av första våningens grannes två katter som med ett ylade far iväg över gården med en svans som gnistrar som ett tomtebloss.
-Uppesittar kväll!! skriker tonåringarna och sprätter av kapsylen på varsin alkoläsk, kvinnan svimmar av trötthet och jag sätter mig i snödrivan vid bottenvåningen och gråter. Den här förbannade julen knäcker vem som helt, hur lätt som helst. Men...det var då det....
Men inte i år. Jag sitter tryggt i min lilla gungstol nere i Torrevieja. Utan julgran, utan Perssons aladåb, ingen stress med julskinka, brinnande plastgranar svedda katter och sönderbrända plastpulkor existerar icke i min värd. Jag skall montera upp en bubbelpool.
Jag skall få ett paket med julgodis av kvinnan och som en extra fin julklapp kommer hon ner till mig den 1 januari 2018 och stannar i 17 dagar, de ni, slå det om ni kan...
Brysselkål kommer givetvis att finnas och rödkål skall jag tillverka om inte så skall några av mina vänner här nere få en liten burk att mumsa på. Jag är en hejare på att göra rödkål, det kan ni ge er på.
God jul alla mina vänner och ovänner
ett ord på vägen; Föräldrar är de sista människorna i värden som borde ha barn.
Kommentarer
Skicka en kommentar