Igår jordades min barndomsvän

Vila i frid Curt!

Ingen av oss som kände dig kommer att glömma de glada och fina stunder vi har haft tillsammans. Jag minns som om det var i går då du var bekymrad över att jag hade en enkel skotts ollonpistol och du ville gärna ha en. -Då måste du gå sex gånger i söndagsskolan, sa jag. Då får man en ollonrevolver. Du modade dig och gick till söndagsskolan sex gånger. Du fick diplom och en massa klistermärken på Jesus och alla vackra änglar men dessvärre ingen ollonrevolver. Vi skrattade gott åt detta på ålderns höst. Du fick min ollonpistol när du hälsade på oss i Göteborg, då blev du glad även om det var 60 år senare ;) Vi filmade ihop, drack ett par rejäla wirrar och hela din familj sken av glädje och lycka både hemma i Porjus och nere i Hudiksvall.. Du blev Hälsing. Du flyttade till Hudiksvall och där trivdes du som fisken i vattnet med din lilla Åse Li, tryggheten och stödet i ditt liv. Värk plågade dig och dina händer som bjudit så många på sprittande toner både från banjon och gitarren tog slut. Söndervärkta gick de inte längre att använda. Men rösten, den  skorriga lite country släpiga stämman med ett vibrato lite då och då, precis som mamma Essy när hon tog ton, den fanns kvar och jag kommer så väl ihåg då du ringde mig en kväll, för ganska många år sedan och sa att du hade gjort en låt. -Jag skickar ner den till dig får jag höra vad du tycker. "Såg inte tårarna för regnet" Jag har spelat den många gånger. Jag spelade den igår klockan 13.00 när man sade farväl till dig uppe i kyrkan i Hälsingland Med en tår i ögat skruvade jag upp volymen och sjöng med. Vi syns min vän och jag hoppas att mannen i den vita skruden tar väl hand om dig. Vila i frid min gamle vän!