Oliver, oliver och åter oliver 100.000-tals olivträd signalera Malaga!
Vilken fantastisk biltur och jag måste ta mig ner till Granada och fotografera det fantastiska landskapet där flera av 70-talets westernfilmer spelats in Här var man banne mig inne bland kållibojsare och rödskinn (förlåt, Indianer).
Bob min kompis skulle hämta sin Ford Mondeo, värsting modell och jag åkte med som hemtransportör av den lilla Fiat Punto som en norsk dam från Danmark så snällt lånat ut till Bob. Det blev en mysig resa, i alla fall upp då vi kunde språka med varandra och de flesta världsproblem löstes under vägen upp. Sedan blev det mer rally på hemvägen och trafiken var inte så bedrövlig. En och annan såskopp fanns det som älskar att köra med två hjul över mittlinjen i 70 km/tim men lite lätt puttande på dem brukar hjälpa.
Fika efter ett par mil och en lätt god lunch strax innan Malaga. Nu skulle det smaka med oliver den saken var klar
...säger restaurangen att de inte har oliver då åker vi sa jag och vi skrattade gott. Oliver hade de men ack och ve. Tummen ner för det Andalusiska guldet. De smakade förfärligt till och med sämre än de oliver jag lagt in själv för två år sedan Två oliver var sedan skrattade vi igen och tackade för maten och drog vidare.
Lite väntan på bilhandlaren och lite cafe Solo på ett café i en liten by utanför Malaga. Bilgubben kom, Bob fick sin muskelbil och vi började hemfärden. Glada och relativt pigga.
Lite speciella hus i den lilla byn och detta såg faktiskt ut som en tårtbit. Blev bredare och bredare och fick till och med till en extra våning.
Hemresan drog igång med dunder och brak. Bob tog täten för han visste ju vart vi skulle ta vägen från den lilla byn och ut på den stora vägen mot Granada. Efter någon mil så blev jag och den lilla Punton kära i varandra och det gick som bara tusan.
Mil efter mil försvann under däcken och inte många knepiga situationer uppstod. Lite överkant på hastigheten men vad gör väl detta när länsman ligger på playan och läser en deckare ;)
Nya vackra vyer passerade revy och jag måste verkligen säga att detta var värt varenda timme av den här torsdagen. Arne, snäll som vanligt tog hand om
träningen nere på boulebanan och allt flöt så fint. Hundarnas långpromenad på morgon hjälpte för de hade förmodligen sovit hela dagen. Var superglada när gubben kom hem och fick riktigt med godis och en ny promenad. Jag gluttade på TVn en stund innan jag smög mig ner i lopplådan.
Kolla vilken fantastisk fin landskapsbild med trafik mitt ibland allt det vackra. Detta vore något för de svenska Miljöpartisterna att sätta näbben i. Det blommar friskt året runt mellan den tvåfiliga motorvägen och gröna fina träd och fruktträd växer så det knakar. Inget jävla dravvel om miljöförstöring här inte.
Nej lille Fridolin se nu till att skriv under så många statliga garantier och försäkringar som du bara kan hitta för efter valet får du söka jobb som brevsorterare på posten som dina kamrater sossarna har lagt ner. Kanske Filippa R behöver någon liten söt passupp där hemma då Fredrik reser ut på sina dolda kommunala uppdrag eller varför inte sköta om vänsterpartisternas bilpark?
Nytt jobb måste du ha för det gamla kommer bara att vara ett minne blott efter valet?
Kanske får du lov att sitta utanför Lidl med en lite bit wellpapp där det står -Skänk en slant åt en fd. miljöpartist- Alltid är det väl någon senil gammal trädkramare som kommer förbi och lägger lite euro i kepsen din.
|
Kommentarer
Skicka en kommentar